Hantverkare

Hantverkare i Gamleby förr

Smeder och hovslagare

Smeden köpte hästskor som han formade som hovslagare. De flesta smeder lärde sig detta under rekryten vid kavalleriet. Han vässade också plogbillar ända fram till 1960-talet. Idag gör Dahlströms Smedja bland annat broräcken, tidigare gjorde man sparkar. Förr i världen kunde man hyra sig en stallplats i Gamleby. Municipalet hade både öppna och låsbara stallar att hyra ut. På 50-talet hade Dahlströms fullt sjå med att laga grävredskap till traktorer.

Plåtslagare

Vid plåtslageriet i Lugnet fanns Gillis Svenssons far, han var smed och bodde i plåtslageriet. I Ekängen höll Vattström till. Bortom kallbadhuset fanns en smedja som sedermera byggdes om till lägenhet. Sköld Dahlströms far hade en smedja där Gunnar ”Skruven” Nilsson bor idag. Sköld kom ursprungligen från Fästad och byggde på 20-talet upp en smedja först i Skogshall och sedan, när sönerna blev större, i Haga. I Eldslösa, mellan ån och järnvägen, fanns ”Frasse och Anders i Smea”. I Hagnäset fanns det borrsmeder som gjorde navrar ( borrar med trähandtag ) och på Åkaregatan bodde det ytterligare en ”smea”.

Skomakare

Förr åkte skomakaren runt och gjorde skor till de anställda på gårdarna. Garvarna i Ullevi t.ex. skulle ha skor i lön. Skomakaren stannade på varje gård i en vecka. Han kunde göra sex par skor på en vecka, en form av serietillverkning. På Hamngatan fanns det vid första krigsslutet 10 st skomakare. I Ekängen fanns Melker Jakobsson, vid Siverts Café fanns en och i Lugnet fanns Vobbs. Hyllman flyttade sin verksamhet från Haga till Posthuset vid gamla folkhögskolan. Erik Johanson höll till på Tallgatan. Ytterligare skomakare fanns på Återvändsgatan i Bladströms hus, på Åkaregatan, vid kyrkan – på ”Snippen”, i Skramstad, Stångeland, Hagalund och i Lilla Hammar – Andersson på ”Bronken”.

Skräddare

De fiolspelande bröderna Ljungborg och Lövgren hade sitt skrädderi bredvid dåvarande bokhandeln vid Torget ( de hette eg. Johanson från början ). Ytterligare en bror Johanson var repslagare och hans son fick gå i lära hos farbröderna men flyttade senare till Åtvidaberg. På Eldslösa fanns Severin Pettersson och även i Fästad och Solna fanns det skräddare.

Sömmerskor

Annie Andersson, gift med Andersson på ”Bronken” var kappsömmerska. Ytterligare sömmerskor var: Frida Nilsson, Karin Ask, Hörnwall, Lilly Larsson, Maja Hyllman, Greta Sjöberg i Granhagen, Fru Sjöberg och Lisa Karlsson. Frida Nilsson gick hem till folk och sydde.

Sadelmakare

De åkte omkring och sydde nya och lagade seldon. Halvor och Helge Petterssons pappa satt hos Helms och sydde. Ingvald Pettersson var sadelmakare i gamla posthuset på Storgatan, där skomakare Hyllman satt i andra änden. Post- huset märktes upp ordentligt och revs ner för att uppföras någon annanstans, men det blev ingenting med det. Det fanns ganska många sadelmakare både i municipalet och ute i bygden.

 

Glansstrykerskor

De strök i första hand skjortbröst, kragar och manschetter. Anna och Lotten Andersson hade sin verksamhet mittemot dåvarande apoteket och den övertogs sedan av Simon Petterssons fru Esther.

 

Tvätterskor

Tolfvens och Hederstedts hade varsin tvättstuga vid ån. Karin Elmquists mamma var tvätterska. Manglar fanns i gamla apotekshusets gårdshus. Konsum på järnvägsgatan hyrde ut sin elektriska mangel för 50 öre/ tim.

 

Repslagare

Lindström hette en repslagare i Rumskil för länge sedan och William Johansson verkade i Lugnet. ”Kardeler” av hampa eller bomull tvinnades till rep. På 40-talet lades repslagerierna ner när Wahlbäcks i Linköping startade sin verksamhet.

 

Kopparslagare

Axel Kernells far Gustaf var kopparslagare på Hamngatan och sonen fortsatte i yrket på samma plats. En annan kopparslagare, Gunnar Tingström, gjorde vattenreservoarer till järnspislar, expansionskärl, byk- grytor, kopparkittlar att ysta i och bykgrytor.

 

Slaktare

Förr hade många hushåll sin egen gris som slaktades och åts upp vid högtidligare tillfällen. Bröderna Nilsson var charkuterister på Loftagatan. De hade börjat sin verksamhet vid nuvarande färgindustrin. I Lugnet, i närheten av repslagarbanan, fanns ett slakteri och ett annat på Järnvägsgatan . Under den stora manövern 1937 tog militären hand om slakterierna för att kunna ge kött till sina mannar.